Forskningsanslag inom Equallife
EU projektet: Early Environmental quality and life-course mental health effects, (Equal-life) har beviljats 12 millioner Euro inom Horizon 2020. Forskargruppen Ljudmiljö och hälsa inom School of Public Health and Community Medicine ansvarar för ett delprojekt (work package) samt deltar i ytterligare 6 delprojekt.
Projektet Equal-life har som syfte att utforska samband mellan mental hälsa och den samlade exponering som individen utsätts för i ett livsloppsperspektiv. Avsikten är även att utröna vad som är en hälsobefrämjande, återhämtande miljö för barn och ungdomar under deras olika åldrar och utvecklingssteg. Fokus ligger på barn och ungdomar från 0 till 21 år. Totalt deltar 20 olika partner från 12 länder med expertis inom folkhälsa, miljömedicin, barnpsykologi, miljöpsykologi, arkitektur, epidemiologi, miljö och geografisk planering, mikrobiologi, neurobiologi, medicin, fysik, informations och kommunikationsteknologi och statistisk modellering.
Kerstin Persson Waye ansvarar för WP1: Identifiering av mekanismer som länkar tidiga indikatorer på mental (o)hälsa till exposome, där vi skall formulera och undersöka teorier och mekanismer som medierar och modererar påverkan av den fysiska och sociala miljön (exposome) för kognitiv utveckling och mental hälsa bland barn och ungdomar från befruktning till 21 år. Litteraturgenomgångar av sannolika mekanismer som stress, sömn, återhämtning och självreglering/självkontroll samt koping utgör det första arbetet. Modeller som tas fram identifierar frågeställningar, där data saknas, särskilt med avseende på kritiska utvecklings/åldersstadier vid exponering för de olika hälsoutfallen. Där denna data finns inom befintliga kohorter gör vi fördjupade analyser inom dessa, och där data saknas eller är ofullständiga kommer vi att utföra fördjupade studier bland olika åldersgrupper. Vi förutser att dessa studier framförallt kommer att beröra sömnens återhämtande funktion bland unga vuxna och kopplingen till mental hälsa, samt betydelsen av daglig vistelsemiljö i förskola/skola och kognitiva funktioner bland mindre barn. Förutom Ljudmiljö och hälsa, deltar från Göteborg även Yun Chen och Peter Friberg.
Varför är detta ett viktigt och angeläget område.
Barn exponeras tidigt för olika belastningar i miljön och tidig prevention kan innebära en stor hälsovinst även senare i livet. I epidemiologiska studier studeras vanligen påverkan av en miljöfaktor i taget, och inverkan av andra faktorer inklusive socioekonomi hanteras oftast som förväxlingsfaktorer som det justeras för. Det finns idag ett ökat medvetande om att vi behöver stärka vår kunskap om hälsorisker som ett resultat av kombinationer av fysiska-, sociala- och livsstilsfaktorer samt hur denna påverkan sker, dvs. via vilka mekanismer. Vi behöver särskilt uppmärksamma exponeringen i förhållande till i vilket av barnets utvecklingssteg den sker samt hur den tidiga exponeringen enskilt och samlat påverkar hälsa i ett livsloppsperspektiv.
De första åren av ett barns liv har avgörande betydelse för den kognitiva utvecklingen och mental hälsa senare i livet. Miljöpåverkan i tidig ålder predicerar senare internalisering och kan ge uttryck i beteenderelaterade problem, kognitiv funktion, skolprestation samt möjlighet att hantera framtida utmaningar. Barn från samhällsgrupper med lägre social position är speciellt sårbara för mental ohälsa på grund av ackumulationen av riskfaktorer i deras närmiljöer och förekomsten av mentala hälsoproblem är i dessa grupper 2–3 gånger högre jämfört med barn i familjer med hög social position. Kunskap fordras således om hur olika miljöfaktorer samverkar samt vad som är en hälsobefrämjande, återhämtande miljö för barn och ungdomar under olika åldrar och utvecklingssteg. Vi behöver vidare veta mera om vilka mekanismer som är förebyggande eller förstärkande av sambandet mellan exponering, miljö och ohälsa.
Konceptet exposome inkluderar allmänna och specifika externa exponeringar som beror på våra vistelsemiljöer, sociala kapital och livsstilsfaktorer samt interna exponeringar som är relaterade till sjukdomar med en koppling till exponering. Interna exponeringar kan bland annat handla om biomarkörer som exempelvis stress-, och inflammationsrelaterade proteiner vilka visats ha samband med psykiatrisk sjukdom. Projektet Equal-Life kommer att utifrån en exposome-ansats studera hur kognitiv utveckling och mental hälsa i åldersgruppen 0–21 år påverkas av externa exponeringar och hur dessa kan vara kopplade till olika biomarkörer.
Metoderna innehåller epidemiologiska analyser inom åtta kohorter varav fem är födelsekohorter (2 miljoner barn vid start) två longitudinella skolkohorter, samt en tvärsnittsstudie, från sju olika länder. Bland dessa finns biomarkörer från över 250 000 barn och föräldrar. Datamaterialet innehåller utfall som är relevanta för mental hälsa och kognitiv utveckling i olika åldrar. Exponeringar som mätts eller modellerats varierar mellan studier men kan innehålla: fysiska miljöfaktorer som buller, luftföroreningar, byggnadsrelaterade föroreningar, förekomst av grönområden; livsstilsrelaterade faktorer som: nutrition, fysisk aktivitet, föräldrars alkoholvanor; samt sociala miljöfaktorer som mobbning, mobiltelefonanvändning, trångboddhet, föräldrars utbildning, ekonomi samt etnicitet. Metoden kombinerar kopplingar mellan data på olika nivåer. Den kombinerar också analys på olika nivåer, med å ena sidan icke riktade analyser av stora datamängder och å andra sidan riktade analyser inte bara i djupgående studier på små undergrupper utan också i de större kohorterna.