Små barn lider av buller – skyddas inte av lagen

Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet, började intressera sig för förskolors ljudmiljö i början av 2000-talet. Då fanns det så gott som ingen forskning kring huruvida små barn upplever ljud annorlunda än vuxna. Senare studier tyder på att barn både reagerar och uppfattar buller på annat sätt än vuxna. När vi började besöka förskolor såg vi att barnen höll för öronen vid särskilda ljud, till exempel vid högfrekventa toner som när någon skrek högt, men också vid skrapande, skärande ljud; som när någon åt med bestick på en tallrik, säger hon. Senare har det som vi noterade bekräftats i studier: små barns axlar, huvud och öron är utformade annorlunda än vuxnas, vilket påverkar reflexerna kring hur ljud tas upp i hörselsystemet. Vi vet inte hur detta påverkar barns hörsel och det tittar vi på just nu inom ett nystartat doktorandprojekt.

I en nyligen publicerad artikel i PLoSOne undersökte Kerstin Persson Waye och hennes forskarkollegor hur nära 4000 förskolelärare uppfattade hur förskolebarnen påverkades av ljudmiljön i förskolan. Svaren hämtades från enkäter som distribuerats 2013–2014 och texterna analyserades med innehållsanlys med hjälp av Open Code 4,03; ett dataprogram utvecklat vid Umeå universitet. 82 % av personalen uppgav att barnens beteende påverkades ganska mycket eller mycket av förskolans ljudmiljö. Hur barnens beteenden påverkades grupperades i kategorier där den vanligaste kategorin var: göra sig hörda, följt av bli stressade, utåtagerande, otrygga, undvikande beteenden och uttröttade. I kvantitativa analyser bekräftades delvis ett samband mellan förskollärarnas bekräftande rapportering av att förskolebuller påverkade barnens beteende och bedömd styrka av bullerexponeringen. Ålder bland personalen och åldersdistribution i förskolegruppen inverkade på sambandet medan pedagogisk inriktning inte tycktes ha någon inverkan i denna studie.

Svenska Dagbladet gjorde en intervju i ämnet 2019-11-16.