Betydelsen av trångboddhet och låg socioekonomi för spridningen av covid-19 över tid och geografiska områden

Trångboddhet, utbildning och inkomst var avgörande för hur hårt covid-19 pandemin slog i olika delar av samhället. Det visar en ny rapport av forskare vid Arbets- och miljömedicin och avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa. Rapporten är en så kallad registerstudie där analyserna bygger på data från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Folkhälsomyndigheten. Man har därmed haft tillgång till information om levnadsvariabler och bekräftade fall av covid-19 för alla Sveriges invånare och kunnat följa smittspridningen månad för månad, från januari 2020 till juni 2021.

Resultaten ringar in de geografiska områden som varit högriskområde för covid-19, och vad de hade gemensamt: hög andel trångbodda hushåll, låg socioekonomisk status i form av låg utbildnings- och inkomstnivå, hög andel med invandrarbakgrund och hög andel yrkesverksamma personer inom vård och omsorg. De områden som drabbades hårdast av covid-19 var många gånger desamma över tid under både inledningen av pandemin och efterföljande pandemitoppar. Trångboddhet var en avgörande riskfaktor för att testa positivt för covid-19, särskilt i kombination med annan socioekonomisk sårbarhet och det är därmed särskilt viktigt att kunna urskilja de strukturella livsförhållanden som utgör smittrisker och som individen inte själv kan påverka.

Läs rapporten, ”The Influence of Overcrowding and Socioeconomy on the Spatio Temporal Spread of COVID-19 – a Swedish Register Study, i sin helhet.