Ljud från vindkraftverk kan påverka sömnen

Forskare vid Arbets- och miljömedicin har undersökt hur ljud från vindkraftverk påverkar sömnen.

Vindkraftverk bidrar till minskat beroende av fossila bränslen med mindre koldioxidutsläpp och kan således vara av betydelse för att minska vår klimatpåverkan. En begränsande faktor vid utbyggnader är buller och vindkraftverk kan vid olämpliga placeringar och förhållanden påverka närboende negativt i form av störning och sömnstörning. Dagens vindkraftverk är höga och kan vara igång under längre perioder än tidigare eftersom de når högre upp i atmosfären där det ofta blåser även om det är svaga vindar nära marken. När vindkraftsverken anläggs i större parker med många tillsammans så kan det också öka exponeringen eftersom vindriktningen då oftare är ogynnsam från något av verken jämfört med buller från ett enstaka verk.
Vi har idag en del kunskap om vid vilka nivåer människor störs i sin utemiljö, däremot finns mycket begränsad kunskap om hur sömnen påverkas, och det finns inga tidigare studier där sömnpåverkan studerats fysiologiskt med polysomnografi, vilket är golden standard för sömnregistrering, och där man samtidigt har kontroll på ljudexponeringen.

Med stöd av forskningsfonden Formas genomfördes ett antal sömnförsök i ljudmiljölaboratoriet på Arbets- och miljömedicin i Göteborg. Ett pilotförsök prövade olika egenskaper hos ljudet varpå vi utförde det huvudsakliga försöket med 50 personer som inbjöds att deltaga. En viktig aspekt med vårt försök var att rekrytera personer som har egen erfarenhet av att bo minst ett år i närheten av (inom en kilometer), ett eller flera vindkraftverk, och som var störda eller sömnstörda av vindkraftverksljud i sin hemmiljö (exponerad grupp). Vi ville undersöka om människor som utsätts för ljud från vindkraftverk med tiden blir mer känsliga eller mer tillvanda av vindkraftverksbuller så att deras sömn kunde påverkas på ett annat sätt än en person som inte bor nära vindkraftverk. Hälften av försökspersonerna bodde nära vindkraftverk, och hälften gjorde det inte (referensgrupp).

Forskningspersonerna fick sedan sova i vår ljudmiljölabb under tre nätter, en tillvänjningsnatt och sedan i slumpmässig ordning en tyst natt och en natt med fyra olika perioder av ljud från vindkraftverk.

Ljuden som användes togs fram för att motsvara relativt ogynnsamma förhållanden i termer av vindriktning och atmosfärens egenskaper. Ljuden modellerades utifrån mätningar utomhus på flera olika vindkraftverk, och filtrerades sedan med ett filter som motsvarar ljudisoleringen hos ett typiskt trähus, dels med stängt fönster och dels med ett fönster som är på glänt. Pilotförsöken indikerade att rytmiska variationer, så kallad amplitudmodulering, verkade ha större påverkan på sömnen. Totalt använde vi fyra perioder på 110 minuter, med och utan stark amplitudmodulering och med och utan fönster på glänt. Mellan varje period var det 10 minuter tystnad, vilket ger totalt 8 timmar som var den tid som försökspersonerna ombads sova. Den totala A-vägda ekvivalenta ljudnivån under natten var 32 dB. (Med fönstret stängt var nivåerna 29 dB och med fönstret på glänt mellan 33 till 34 dB).
Försökspersonernas sömn registrerades med polysomnografi, som mäter bland annat hjärnverksamhet, ögonrörelser och puls. Alla data granskas manuellt för att avgöra sömnstadier, uppvaknanden, och aktiveringar (perioder då man nästan vaknar). Förutom dessa fysiologiskt baserade mätningar så  fyllde forskningspersonerna i en enkät om sömnens kvalitet, hur trötta utvilade de kände sig etc.

Resultaten av de fysiologiska mätningarna visade på en statistiskt signifikant kortare tid (-11,1 min) i REM-sömn (drömsömn) och längre latenstid (+16,8 min) för REM sömnens inträdande för natten med vindkraftsljud jämfört med kontrollnatten. För andra mått på sömnen som antal uppvaknanden, total sömntid, tid i djupare sömnstadier eller fragmentering av djupsömn kunde vi inte se statistiskt signifikanta skillnader. Inga skillnader mellan grupperna (exponerade och referens ) gick heller att se. Höga pulserande rytmiska variationer (amplitudmodulationer) särskilt med fönster stängt, tycktes inverka något mer störande på sömnen.
Båda grupperna rapporterade sämre sömn under nätter med vindkraftsverksljud, detta sågs i 14 av 17 undersökta utfall. Man var t ex mindre utvilade på morgonen och vaknade fler gånger under natten med vindkraftsljud. Detta var fallet både för dem som bodde nära vindkraftverk och referenspopulationen. Dessutom kunde vi se att gruppen som bodde nära vindkraftverk rapporterade sämre sömn överlag, både för natten med vindkraftsljud och för den tysta natten.

Sammanfattningsvis:  Vindkraftsljud vid inomhusnivåer på 29 till 34 dB LAeq kan påverka människors upplevelse av sömnens återhämtande inverkan samt ha viss påverkan på fysiologisk sömn. Den fysiologiska påverkan var dock begränsad till REM-sömn och vi kunde inte påvisa någon inverkan på hjärtfrekvens eller salivkortisol av vindkraftverksljud.  Studien gav ingen indikation på tillvänjnings eller sensitiseringseffekt bland de som var exponerade för vindkraftverk i sin hemmiljö. Sömnstörning är en negativ hälsoeffekt enligt världshälsoorganisationen WHO, och kan i sig bidra till kroniska sjukdomar, dock kan vi utifrån dessa studier inte dra slutsats om långvarig hälsopåverkan. Ytterligare studier bör om möjligt studera sömn i människors hemmiljö, och inkludera längre tids exponering.

Den vetenskapliga artikeln finns publicerad här.