Ny kunskapssammanställning – Klimat och hälsa

Nu  släpps Kunskapssammanställningen ”Klimat och hälsa” – detta i samband med Världsmiljödagen 5 juni. Bakom rapporten står forskare från Sahlgrenska akademin i samarbete med forskare från Arbets- och Miljömedicin i Umeå, Centrum för Arbets- och miljömedicin (CAMM) i Stockholm, Sveriges Läkarförbund, Sjukhusläkarföreningen, Läkare för miljön och AirClim (Luftförorenings- och Klimatsekretariatet).

Forskarna lyfter åtgärder som minskar risken för allvarliga klimatförändringar och som samtidigt förbättrar människors hälsa.

Vi vill slå ett slag för förebyggande åtgärder, för att så långt det är möjligt minska vår klimatpåverkan. Sjukvården är en av sektorer som kommer att drabbas mycket hårt om temperaturen fortsätter att stiga. Åtgärder för att minska vår klimatpåverkan ger samtidigt mycket positiva effekter på folkhälsan; utfasning av fossila bränslen, och därmed exponering för många luftföroreningar kommer att minska sjukligheten i hjärt-kärl- och lungsjukdom, samma goda effekter har en kost med mer frukt och grönt, och att t ex cykla och promenerar mer och minska bilåkandet.

”Det är viktigt att vi kommer igång nu, för att förhindra att de allra värsta scenarier blir verklighet. Enligt Europeiska vetenskapsakademin, kan vi räkna med en överdödlighet bara p g a värmeböljor på drygt 130 000 personer per år i Europa redan år 2100. Min förhoppning är att covid-pandemin lärt oss att det långsiktiga förebyggande arbetet är centralt. Lösningar för att minska klimatpåverkan finns inom räckhåll och mycket kan göras baserat på befintlig kunskap”, säger Anna-Carin Olin, en av rapportens författare och professor och överläkare på Arbets- och Miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa vid Göteborgs Universitet.

Rapporten bygger huvudsakligen på IPPCs senaste rapporter, slutsatser från ”Lancet Commission on Health and Climate Change”, rapporten ”The imperative of climate action to protect human health in Europe”, från European Academies’ Science Advisory Council, samt en sammanställning över prioriteringar för begränsa hälsoeffekter av klimatförändringar från WHO Europa. Områden som identifieras utgöra de största direkta hoten mot hälsan är: brist på mat och rent vatten, värmeböljor, samt ett ändrat sjukdomspanorama. Effekterna på människors psykiska hälsa kan också bli betydande; främst förstås de som direkt drabbas vid t ex extrema väderhändelser, men också i form av ökad oro och ångest över vad ett ändrat klimat kan medföra.